Urban Wirdheim går runt på FASHION FRINGE 2011 och träffar bland annat åttiotals-supermodeller, “konnässörer” av gratisdricka och diverse annat löst modefolk.
Det första som slår mig när jag stiger in i lobbyn på The Sanderson Hotel är att nästan varje människa har ett guldarmband. När jag tittar ner på mitt eget armband, ett svart (intalandes mig själv) elegant armband, förstår jag att prio-nummer ett är nog inte en journalist för ett webbmagasin från Sverige ska komma in först, utan snarare väldigt viktiga människor.
Ståendes utanför i väntan på att släppas in ser jag hur det rullar upp limousin efter limousin, med människor klädda i guldiga armband. Jag gör en mental notering att nästa säsong ska jag också glida in med en limousin, kaxigt iförd ett guldigt armband.
Fashion Fringe 2011 är en visning som har hållit på väldigt länge, med Colin McDowell (numera fashion-afficinado nummer ett för Port Magazine men också Creative Director av Fashion Fringe 2011) som driver det hela. Baktanken med eventet är att framföra så mycket up-and-coming designers som möjligt, och det håller på hela året med interna tävlingar. Ungefär vid september har dem oftast tre lyckligt utvalda designers som kommer att tävla om slutpriset; en trofé av Jessica McCormack, inspirerad av ”The Tempest” av William Shakespeare – utvald på grund av hur den frammanar en känsla av individualistisk utveckling.
Finalisterna är Fyodor Golan, Heidi Leung och Nabil Nayal – alla tre kritikerrosade modeskapare. Att de har kommit såhär långt upp i tävlingen är ingen oense om, då de flesta redan visat sina kreationer i instutioner såsom Vogue, Elle och POP. Sittandes ner på visningen, hög på stämningen som champagnen medfört, förvånas jag över hur sofistikerat allting är. Då jag spenderade mestadels hela förra säsongen mellan Vauxhall Fashion Scout och British Fashion Councils egna visningar kommer jag på mig själv att ännu inte riktigt veta hur stora de självständiga visningarna är.
Lite vagt förvirrad av mina egna tankar märker jag hur en väldigt lång, slank blondin trycker sig förbi mig för att komma till front-row. Det är Claudia Schiffer, varje 80-talists våta dröm, som precis idkat intima relationer med min axel. Och hon hade ett guldarmband. Fyfan.
Designerduon Fyodor Golans kollektion för S/S 2012 tituleras ”Flowers of Evil” – en titel som drar inspiration från Charles Baudelaires dikter samt miljöerna i Vincent Van Goghs och Frida Kahlos målningar. Läsandes igenom det officiella press pappret får vi reda på att hela kollektionen cirkulerar kring en nymf som genomgår en väldigt smärtsam transformation. Tydligen ska kontrasterna mellan psyke och nymfens fysiska skönhet vara en tydlig röd tråd genom visningen. Hela kollektionerna är genomgående stora axlar som samarbetar med vårens färger; vitt, grönt och pastellgult.
En väldigt strukturerad kollektion som avslutas med en dramatiskt, nästintill teatraliskt transformation där de sista kreationerna genomgående går i svart. Det som är starkast i hela kollektionen är klänningarna som broderats med silkes-blommor i rött, gult och grönt. (extrapoäng till Golan som spatserar runt med en dark-side-of-the-moon tshirt)
Heidi Leung, förre-detta student vid Central Saint Martins College, kollektion för S/S 2012 drar sin inspiration från Orientalism; kulturen främst från Östra Asien och Mitten av Asien, samt semester-foton på kändisar från 1960-talet. Det sistnämnda är väldigt genomgående för hela kollektionen, då det är mycket retro-baddräkter i alla möjliga skurningar. Hennes mål med kollektionen är att hålla kvar ett rätt så lågmält formspråk och inte göra hennes kreationer alltför dramatiska. En positiv vind in i en visning som mestadels tagit mycket inspiration från Alexander McQueen.
Vårens färger för 2012 är välrepresenterade; grönt, beigt och vitt blandat med herringbone-mönster. Ju längre in blandas färger med ett genomgående beigt filt material; skapandes en kontrast mot Fyodor Golans mer lätta material. Allting som visas är väldigt draperat och den starkaste kreationen är en lång beige rock av filt blandat med lila lace.
Den mest Mcqueen-inspirerade visningen hitintills, Nabil Nayal, tituleras ”All The Riches She Deserves”. Dramatiskt draperade, mestadels gråa eller svarta, klänningar som andas Haute Couture. Inspirationen för S/S 2012 är tagen från ”The Elizabethan Era”; alltså väldigt teatraliskt strukturerade kreationer med material såsom silke och jaquard, för att skapa en så draperande klänning som möjligt. Färgpaletten är genomgående svart och grå, men med vissa udda inslag av lila och grönt.
Att han blandar hejvilt mellan dramatiskt svarta silkesklänningar till hårda latexbyxor är bara positivt och hela visningen är uppbyggd som en teaterpjäs. Något som Nabil Nayal vinner mycket acclaim på.
Efter allting så bjöds man ner, som press, för att mingla lite med de högst fashionabla människorna i The Sandersons bal-rum. Som press, minglade jag mest med vinglaset jag hade i handen och enligt den gyllene regeln i modevärlden (allting är gratis) så var det heller inte tomt någon gång. När vi senare stapplade upp framför scenen för att få reda på vem det var som hade tagit hem Jessica McCormacks trofé var det med en säkerhet som aldrig förr; alla var eniga om att Nabil Nayal skulle vinna. När Roland Mouret och Claudia Schiffer gick upp på scenen för att annonsera vinnaren av Fashion Fringe 2011 gick det en skakning genom publiken; Fyodor Golan tog hem det.
Reds. anm. Ja, Claudia Schiffer var faktiskt på plats, tyvärr var fotografen en aning uppspelt över detta och den enda bilden som bevisar hennes närvaro är denna.
LÄMNA EN KOMMENTAR